← Soul of Beer
Öppna protokollet i appen →

Samma lektion, med figurerna i rörelse.

Underhålla ett jästbibliotek

Ett jästbibliotek i kylen är inte ett arkiv utan en odling som måste förnyas. Var tredje månad stryks varje stam om: slant → platta → ny slant. Det ger dig en färsk, kontrollerad kultur och samtidigt ett tillfälle att se efter att stammen fortfarande är ren och frisk.

Protokollet beskriver ett samlat pass — alla stammar på en gång. Det är fler timmar vid bänken den kvällen, men sedan behöver du inte tänka på biblioteket alls på tre månader, och handlaget hinner sätta sig medan du kör.

Material

  • En färdig agarplatta per stam + ett par extra
  • Slantrör — dina befintliga rör återanvänds; de töms och gjuts om FÖRST när plattorna är godkända
  • Inokuleringsögla (metall)
  • Spritbrännare eller gasbrännare
  • Provrörsställ
  • Etiketter + spritpenna
  • Din journal (papper, kalkylark eller app) med stam, generation och datum
  • Desinfektionsmedel för bänken

Rytmen — ett pass var tredje månad

  1. Kör alla stammar i samma pass i stället för rullande datum per stam. Ett datum att hålla reda på, ett tillfälle att plocka fram brännaren — och tre månaders lugn efteråt.
  2. Tre månader är takten för slants i kyl: jästen lever vidare långsamt i kylan, och bortom ~3 månader kan genetisk drift inte uteslutas.
  3. Passet går i två sittningar: slant → platta nu, och koloni → ny slant när kolonierna vuxit fram (2–5 dygn senare). Boka in båda samtidigt.
  4. Räkna med ungefär 10 minuter per stam i första sittningen och något mindre i den andra.
Skriv in nästa datum i journalen samma kväll som du kör passet — tre månader fram. Det är den enda anteckningen som måste göras medan du minns.

Förberedelser

  1. Gjut plattorna i förväg så de hunnit stelna och torka något. En platta per stam, plus ett par extra för misslyckanden.
  2. Agar & Slants — koka medium, gjut plattor och luta slants →
  3. Gör inte i ordning slantrören än. De gamla slantarna ska stå orörda tills alla plattor är godkända — de är din backup om något växer fel — och det är samma rör som sedan gjuts om till de nya slantarna.
  4. Märk alla plattor innan du börjar stryka — stamnamn, datum och generation. Att märka i efterhand är hur man förväxlar två stammar.
  5. Skriv ut eller ta fram din stamlista, med generation för varje stam. Bocka av efter hand.
  6. Torka av bänken, stäng fönster och dörrar, tänd brännaren och arbeta i uppvinden runt lågan.
Ta fram slantarna ur kylen och låt dem gå till rumstemperatur medan du märker plattorna. Kondens på ett kallt rör droppar lätt ner i agarn.
Öppen låga och sprit på samma bänk: ha aldrig spritflaskan öppen intill brännaren, och låt öglan svalna innan den doppas i sprit.

Sittning 1 — Slant → platta (utstrykning)

  1. Glödga öglan i lågan tills den är röd, och låt den svalna 5–10 sekunder. En het ögla dödar det du just skulle plocka upp.
  2. Öppna slanten, för in öglan och ta lätt på växten. Du behöver knappt något — en synlig hinna på öglan räcker.
  3. Stryk fas 1: ett tätt sicksack fram och tillbaka över ungefär en tredjedel av plattan. Det är den enda fasen som stryks direkt ur slanten.
  4. Glödga öglan, kyl den, och dra två–tre gånger genom slutet av fas 1 och vidare ut i ett nytt fält = fas 2. Bara det som släpar med på öglan följer med — det är hela poängen. Missar du korsningen följer inga celler med, och det nya fältet växer inte alls.
  5. Glödga och kyl en sista gång, dra genom slutet av fas 2 och stryk fas 3 som ett sammanhängande sicksack med rundade vändningar fram och tillbaka över resten av plattan. Det är i de dragen de enskilda kolonierna ska dyka upp. 123 123
  6. Poängen med mönstret: varje fas späder ut cellmaterialet en gång till. Figuren visar samma platta två gånger — till vänster öglans väg, till höger hur den ser ut efter 3–5 dygn: en tjock sammanhängande matta i fas 1, glesare och uppbruten växt i fas 2, och i fas 3 enskilda kolonier där varje prick vuxit fram ur en enda cell. Det är de prickarna hela övningen handlar om.
  7. Vänd plattan upp och ner (locket nedåt) och inkubera i rumstemperatur i 2–5 dygn, tills kolonierna är tydliga men ännu inte hopvuxna.
Slipp gissa när öglan svalnat: tryck ner den glödgade öglan i agarn nära kanten, på en fri fläck du inte ska stryka i (den streckade rutan i figuren). Det fräser till, och öglan är omedelbart nedkyld till agarns temperatur — ingen väntan, ingen dödad jäst.
Upp och ner: kondens som bildas i locket faller då inte ner på agarytan och suddar ut kolonierna till en enda smet.
Lager tar längre tid än ale i rumstemperatur. Låt dem stå ett dygn extra hellre än att välja koloni för tidigt.

Sittning 2 — Välj rätt koloni

  1. Titta på plattan i motljus. Du letar efter en ensam koloni med fin rund form och slät kant — inte en som sitter ihop med en granne.
  2. Skälet: två kolonier som växer ihop konkurrerar om näringen och tränger varandra. Den du plockar därifrån har haft en sämre start än den som stått fritt.
  3. Typisk öljäst ser ut så här: krämigt vit, rund, blank till matt, jämn kant. Det är utseendet du ska känna igen om tre månader igen.
  4. Välj också en koloni av typisk storlek för plattan. Hoppa över dem som är påfallande större eller mindre än de övriga — avvikande storlek kan tyda på mutation eller på att just den kolonin vuxit under näringsstress.
  5. Kassera hela plattan om du ser ludd (mögel), färgade kolonier (rosa, orange, svart), slem, eller om det växer flera olika sorters kolonier. Plattan går inte att rädda.
  6. Har du en frysbank: starta om stammen därifrån. Har du ingen — stryk ut på nytt från samma gamla slant, som fortfarande står i kylen. Kontamineringen kan lika gärna ha kommit in vid bänken som ur slanten, och ett andra försök är gratis.
  7. Växte ingenting alls? Gör likadant: nytt utstryk från den gamla slanten. Växer det inte andra gången heller är slanten död — då är det frysbanken eller en ny påse som gäller.
  8. Det här är skälet till att alla gamla slantar står kvar orörda tills varenda platta är godkänd. De är hela ditt skyddsnät under passet.
Fota plattan med telefonen första gången varje stam ser bra ut. Nästa kvartal har du ett facit att jämföra mot — kontaminering upptäcks lättast som en skillnad.

Sittning 2 — Koloni → ny slant

  1. Först nu, när alla plattor är godkända, gör du i ordning slantrören. Töm de gamla rören, rengör dem och gjut ny agar — det är samma rör som återanvänds, och de var upptagna ända tills plattorna var kontrollerade.
  2. Agar & Slants — koka medium och luta nya slants →
  3. Märk röret innan du stryker: stam, datum och generation +1.
  4. Glödga öglan, låt svalna, och plocka den utvalda kolonin — hela den, men bara den.
  5. Stryk i ett sicksackmönster uppför den lutande agarytan, nerifrån och upp, utan att skära ner i agarn. Skruva sedan locket löst på — aldrig helt tätt, annars byggs ett övertryck upp av jästen som andas.
  6. Låt röret stå i rumstemperatur 2–4 dygn tills växten syns tydligt. Kyl aldrig ner en nystruken slant direkt — den behöver etablera sig först.
  7. När växten syns tydligt: skruva åt locket ordentligt och ställ in röret i kylen (1–4 °C). Löst lock är rätt medan jästen växer och andas — men i kylen står röret i månader, och då är uttorkning den verkliga risken. För in datum och generation i journalen.
  8. Ordningen är alltså: alla plattor godkända → rören töms och gjuts om → koloni stryks på ny slant. Den gamla slanten finns kvar ända fram till det sista steget, och först när den nya visat växt är passet klart.
Rör aldrig insidan av rör, lock eller ögla, och lägg inte ner locket med insidan mot bänken. Hela passet står och faller med den vanan.

Journal, generationer & vägen tillbaka till frysen

  1. Anteckna per stam: datum, generation, källa (vilken slant eller vilket frysrör den kom från) och en rad om hur plattan såg ut.
  2. Varje pass är en passage. Slant → platta → slant i all evighet staplar generationer, och drift smyger sig på utan att synas.
  3. Tänk master och arbetsstock: frysen är mastern som står stilla, kylen är arbetsstocken som slits. Efter ungefär 4–8 passager — med kvartalstakt alltså vartannat till vart tredje år — startar du om arbetsstocken från ett frysrör i stället för från förra slanten.
  4. Samma sak gäller direkt, oavsett räkning, om en stam börjar jäsa trögare, smaka annorlunda eller se annorlunda ut på plattan.
  5. Glycerol-frysbank — mastern du startar om från →
Under själva passet är den gamla slanten ditt skyddsnät — men bara det kvartalet. Har du ingen frysbank finns ingen väg bakåt när en stam väl driftat i väg över flera generationer: varje ny slant kommer från den förra. Frysbanken är den enda punkten du kan återvända till.
Kökslabbet