Samma lektion, med figurerna i rörelse.
Bygg ditt jässkåp
Varför ett jässkåp?
1. Jästen eldar själv
Jäsningen alstrar egen värme. Under det första dygnet, när jästen arbetar som hårdast, blir ölet flera grader varmare än rummet — och rummet självt svänger mellan dag och natt. Det är just då smaken sätts: för varmt ger fuselalkoholer och mer frukt än du bad om.
I ett jässkåp jobbar jästen lika hårt, men värmen förs bort och ölet ligger kvar där du ställt det. I grafen är den orange linjen hinken i rummet och den blå hinken i jässkåpet.
2. Välj lådan
Ett begagnat kylskåp eller en frysbox räcker gott — de behöver inte vara snygga, bara hela och täta. Mät innerhöjden mot jäshinken med jäsröret på, och se upp med kompressorpallen i botten och dörrfacken som äter djup.
Kylskåpet är lättast att lasta. Frysboxen rymmer ofta två hinkar och tappar mindre kyla när du öppnar den, men du lyfter 25 kilo över kanten — och den kan en dag bli en keezer för fatöl.
3. Ge lådan en hjärna
Ett kylskåp är byggt för att hålla mjölken kall, inte för att hålla 19 °C. Dess termostat går sällan högre än runt 8 °C, och värma kan det inte alls — en frysbox vill bara ner mot −18 °C. Kopplar du in skåpet som det är kyler det ölet långt förbi målet.
Därför behövs en extern styrning. Den mäter ölet och slår av och på strömmen till skåpet via ett styrt uttag: kyla när ölet är för varmt, vila när det är rätt. I bilden är det en YeastMaster som landar på taket, och skärmen visar vad den bestämt sig för. En enklare termostat med en givare gör grundjobbet.
4. Ge det värme
Förutom att kylas behöver ölet ibland också värmas: i ett kallt garage, på vintern, och när du höjer temperaturen mot slutet för en diacetylrast. Därför kan styrningen även slå på en värmare, och kylan får vila under tiden. Det behövs inte mycket, 20–60 watt räcker. Två vanliga val är en rörvärmare, den sorten som håller frosten borta i växthus och källare, och en värmematta av den typ som värmer reptiler i terrarier. Båda finns i järn- och djurhandeln. Värm hellre luften än hinken; ligger mattan direkt mot hinken, sätt ölgivaren på motsatt sida.
Kyla och värme får var sitt styrt uttag. Styrningen slår bara av och på strömmen, så du behöver aldrig öppna kylskåpets elektronik.
5. Placera givarna
Det är ölet du styr, inte luften. Bäst mäter du det med ett dykrör: ett tunt rör av rostfritt stål som sticks ner genom locket och står i ölet, med givaren inuti. Har du inget dykrör går det att tejpa givaren mot hinken i höjd med ölet, med en bit isolering över — skumgummi eller vikt bubbelplast — annars mäter den luften som stryker förbi.
Luftgivaren hänger fritt i skåpet, inte mot väggen och inte nära värmemattan. Luften svänger fort och ölet sakta, så en styrning som ser båda kan bromsa innan ölet hinner följa med.
6. Vrid kylskåpet till max
Kylskåpet har kvar sin egen termostat, och den bestämmer fortfarande när kompressorn får gå. Står ratten på mitten slår den av runt 5 °C — då når en kallkrasch aldrig ner till 2 °C, hur mycket styrningen än ber om kyla. Vrid ratten till kallaste läget och låt styrningen bestämma.
Dröjer kylan några minuter är det inget fel: kompressorn behöver vila mellan varven, och YeastMaster ger den minst fem. Torka ur skåpet mellan satserna och låt dörren stå på glänt, annars trivs mögel i fukten.
Vill du känna efter hur det är att vara styrningen – i spelet Jässkåpet?
Spela →